Nytt år!

Dagarna bara rusar iväg! Tänk att det redan är nytt år och 2020, året vi får en tonåring i familjen och jag och Johan inte är 30åringar längre…

Dagen efter gameday hände det kanske det roligaste på resan. Vi vuxna sitter fullt påklädda med jackor och allt vid sidan av poolen medan barnen badar för fullt. De har ju ingen koll på om det är varmt eller kallt när det kommer till vatten och pooler. Efter tre timmar när vi vuxna tröttnat på att frysa vid poolkanten får vi upp barnen. Johan ska då kasta i Felicia en sista gång från kanten men lyckas överrotera och i 2 sekunder står han och försöker få tillbaka kontrollen över fallet, Felicia har redan hamnat i vattnet. Han lyckas inte återfå kontrollen och trillar i med jacka, telefon, byxor, ALLT. snabbt som attan dyker han upp och kastar telefonen mot säkerhet och utbrister: Den är vattentät va? Barnen och jag skrattar så vi gråter. Allt klarade sig, även om Johans självförtroende i att kasta barn från poolkanten fick sig en liten törn.

30 december var det tidig väckning, 8 skulle samtliga sitta i bilen. Frukost och packning gick på 30 minuter och jag måste ändå säga att jag är imponerad över hur vi samlar oss och löser en sån sak. 8:10 satt vi alla i bilen, frukost intagen och alla barnen hade både kläder på sig och hunnit borsta tänderna. Jag tog mitt kaffe i bilen efter raketpackningen. Vi skulle ju bara var borta 2 nätter så så mycket behöver man ju inte ha med sig… Så 7:12 lämnade vi Irvine och begav oss ut på okänd mark.

Öken, Mojaveöknen var inte alls som vi hade väntat oss. Efter en fantastisk passage över de snöiga bergen, japp vi hade snö och bilar stannade vid vägkanten för att känna på snön, vilka knäppskallar… så kom vi till Mojaveöknen. När jag hör öken tänker jag sand, massor av sand så långt ögat kan nå men här är det sten, sten och små taggbuskar så långt som till bergen som tornar upp sig runt omkring. Vi förstår att där vi åkte kallas Death valley, att rida denna enorma sträcka utan minsta tillstymmelse till vatten måste varit fruktansvärt. Men vi hade det ju toppen i bilen med både AC och snacks. Till och med vin i flygplansstorlek , såna små man får på flyget alltså, var inköpta till 4timmarsresan.

Vi startade tidigt för att hinna med att se på Hooverdammen innan vår slutdestination. Hooverdammen var magisk! alltså vilket ställe! Tänk att det är byggt på 30talet, utan alla kranar och maskiner och gud vet allt vad vi har för hjälpmedel idag. SÅ hög att det sög i magen när man tittade över kanten. Vi promenerade över själva dammen och då går man faktiskt till Arizona oxå så nu har vi varit i 3 dalstater på den här resan. Alla tre på en och samma dag dessutom. Landskapet runtomkring det här bygget är som vykort och var man än tittar så blir man alldeles tagen av hur det ser ut. Svårt att fånga på kort med allt djup och höjd och allt. Nöjda och nyrastade fortsatte vi mot vår slutdestination: LAS VEGAS.

Las Vegas, staden som aldrig sover. Vi bodde på MGM Signature, något block från strippen så vi skulle få lite lugn och ro. Vilket hotell, vi bodde i tower 1, det är alltså 3 torn som står bredvid varandra med 42 våningar. Vi fick rummen på våning 22 vilket var alldeles lagom högt upp. Vi hade bokat 2 rum på hotellet då de inte har hotellrum för 6 personer i Vegas. Iallafall inte om man bokar 3 veckor innan Nyårsafton. rummen låg bredvid varandra och man kunde stänga en större dörr ”utanför” rummen så vi kunde ha dörrarna öppna så vi hade typ en svit med dubbla badrum.

Skylten, som var mycket mindre än vi trodde

Väl installerade i rummen började vi med att gå vilse bland alla enarmade banditer, alltså herregud vad det finns spelmaskiner! Något som är tråkigt och som vi är väldigt ovana vid är att man får röka både det ena och det andra inne på Casinot så det luktar och barnen var inte alls imponerade. Efter 30 minuters irrande inne på denna gigantiska labyrint av spel , restauranger och butikar kunde vi äntligen andas frisk luft! Vi började gå mot Bellagio för att titta på fontänen och möta upp Jakob som anlänt med sitt lag via flygplan för nyårsmatch. Vi var in på Bellagio och tittade på deras julpyntning, såg fontänen och sen åt vi middag. Vi åt på PF Changs, en asiatisk restaurang , och det var så gott! Mätta och belåtna armbågade vi oss tillbaka till Hakkasaan som var ingången till labyrinten och vidare till vårt fina hotellrum.

Nyårsaftons dag delade vi upp oss. Grabbarna tog sig till T-mobile Arena och Match mellan Vegas och Ducks och vi tjejer gick på egna äventyr på Strippen. Vi gick, å gick, å gick… Vi såg Bellagio fontänen igen, vi var in på Venetian och kollade runt bland alla dyra butiker, vi såg båtarna vid Treasure Island, vi shoppade på Planet Hollywood, knäppt kort på Ceasars Palace och vi åt lunch på Fashion Show mall som ligger absolut sist på strippen. Är det något LAs Vegas är bra på så är det att tappa bort tid. När vi satt oss för att äta insåg vi att klockan var 3 och det var lååångt hem. Felicia gjorde det jättebra som orkade hela vägen tillbaka och mamma ännu bättre med tanke på hennes knä och gamla fötter. På vägen tillbaka till hotellet hade de börjat med nyårsförberedelserna. De hade ställt upp kravallstaket och det var massor av poliser överallt och i affärerna hade man slutat sälja alkohol i glasflaskor. Det var om möjligt ännu mer människor ute och svårt att ta sig framåt.

Tillbaka på hotellrummet och helt färdiga låg grabbarna och chillade. De hade haft det superbra trots förlust men så häftigt att se på hockeyn där. Vi beslutade ganska snabbt att nyttja våra fantastiska rum och beställa upp mat till rummet! Vilket genidrag! Så skönt och alla var så nöjda. Vi såg hela strippen från vårt rum och på nyårsafton stänger man av gatan från biltrafik för att alla människor ska få plats. Vid 10 gick jag och Johan ner för att testa lyckan, mormor fick stanna med barnen och vila benen.

Lyckan uteblev men vi hade väkdigt roligt och lagom till 12slaget var vi tillbaka hos resten av familjen. Fyrverkerishowen som de bjöd på var fantastisk. De hade synkat fyrverkerierna och alla de stora hotellen körde samma show med ett smällande som startade billarmen i perkeringsgaragen. Mäktigt och imponerande var det. Barnen somande direkt efter showen och vi vuxna var bara någon sekund efter.

08:00 ringde väckarklockan på nyårsdagen. 8:50 var väskorna packade, tänder borstade, bilen tankad och frukost inhandlad. Vägen var lika häftig tillbaka och redan klockan 12 var vi tillbaka i Irvine och vårt nya boende. Vi har bokat ett ”Airbnbhus”. Vi hade, innan vi åkte till Las Vegas, kollat att huset faktiskt fanns och det var ingen som bodde i det. När vi öppnade dörren möttes vi av ett jättefint hus. Smakfullt möblerat och alla får en egen riktig säng de sista dagarna av semestern.